Vad gör jag?

Jag skriver texter på svenska som når fram och uppfyller sitt syfte.

Det kan kallas för:

  • Copywriting
  • Content writing
  • UX-writing
  • UX-copy
  • Textkonsultation
  • Interkulturell kommunikation
  • Marknadsöverskridande kommunikation
  • Gränsöverskridande kommunikation
  • Global brand promotion
  • Transkreation
  • Kulturell anpassning
  • Kreativ översättning
  • Lokalisering
  • Översättning
Två högar med ordböcker

Avsett intryck

Jag skriver texter som uppfyller sitt syfte och ger avsett intryck. Jag ser till att läsaren känner, tycker, tänker och reagerar så som avsändaren vill. Och det gäller oavsett om avsändaren har gett uttryck för sin avsikt genom en text på engelska, grekiska eller ryska, eller genom en brief, en uppdragsbeskrivning eller muntligen.

Måste inte läsas

Jag skriver företrädesvis texter som läsarna inte måste läsa, för att till exempel utföra sitt jobb eller klara av att använda en apparat eller liknande. De texter jag skriver måste hålla kvar läsaren tills avsedd känsla, tanke eller reaktion uppstått.

Professionell servitris

Innan jag blev professionell skribent var jag professionell servitris. Att vara servitris handlar också om att göra rätt intryck på målgruppen: gästerna. De ska få avsedd känsla (trivas) och reagera på avsett sätt (köpa mer mat och dryck, komma tillbaka och rekommendera stället till andra). En professionell servitris åstadkommer den här effekten utan att dra uppmärksamhet till sig. Hon finns där precis när vi vill be om notan, och frågar om efterrätt precis när vi är sugna, men däremellan umgås vi med vårt sällskap och tänker inte på att hon finns. Så vill jag att mina texter ska vara: De ska ge avsedd information när den behövs och lämna efter sig rätt känsla och reaktion utan att läsaren är medveten om hur det har gått till.

Knepen

Jag har ibland hört sägas att när vi talar med varandra ansikte mot ansikte sker endast 20 procent eller ännu mindre av kommunikationen genom orden vi säger. Resten sker med sådant som kroppsspråk, ansiktsuttryck, tonfall, andra ljud (tänk hummanden och liknande), tvekan, utseende, lukt, sjätte sinnet … vad vet jag. När vi skriver måste vi hur som helst kompensera för de 80 procent, eller mer, av kommunikationen som faller bort när vi inte ser och hör varann. Annars finns det risk för missförstånd, i värsta fall, eller för att läsaren får fel intryck eller, i bästa fall, bara slutar läsa. Som professionell skribent har jag lärt mig knepen för att kompensera för det här bortfallet.

Varning för Translationese

När det gäller tolkning av instruktioner på ett annat språk än svenska, eller översättning av texter skrivna på ett annat språk än svenska, lärde jag mig under min facköversättningsutbildning att ”glömma” källtextens ord och form och bara ”minnas” textens innehåll, budskap och syfte och överföra bara det senare till mina texter. Det är ett relativt välkänt fenomen att även professionella skribenter med lång utbildning och erfarenhet och stor talang lätt förleds att börja skriva på ett annat språk än de vanligen gör när de ska översätta en text, det som kallas översättningssvenska, eller Translationese på engelska. Det är något som i allmänhet är bannlyst för en professionell översättare.